Anamnesstöd – Barn blåsa

Varför fråga 2

För att hitta det fåtal antal barn som kissar på sig på grund av begynnande njursjukdom eller diabetes.

Varför fråga 4

Sveda vid miktion beror vanligen bakterier i urinvägarna eller på att barnet går med blöta kläder och att huden blir irriterad.

Varför fråga 6

Normalt kissar barn mellan 3-7 gånger/dygn, de allra flesta 4-5 gånger. Mindre än 3 gånger/dygn i kombination med normalt vätskeintag (ca 1,5 l) innebär risk för uttänjd blåsa vilket kan ge en ökad risk för svårigheter att tömma blåsan och urininfektion. Att kissa 8 gånger/dygn eller mer vid normalt vätskeintag antyder att barnet har en överaktiv blåsa (ÖAB). Det är den vanligast förekommande formen av funktionell blåsstörning hos i övrigt friska barn.

Varför fråga 8

Barn kissar normalt utan att trycka på blåsan eller krysta. Kisstiden är kopplad till hur stor volym barnet kissar. Barn som krystar, trycker på blåsan, kissar små mängder och tar lång tid på sig eller har svårigheter att tömma blåsan ska utredas vidare med upprepade flödesmätningar och resturinmätningar med ställningstagande till utredning av övre urinvägar.

Varför fråga 10

Barn kissar normalt utan att trycka på blåsan eller krysta. Kisstiden är kopplad till hur stor volym barnet kissar. Barn som krystar, trycker på blåsan, kissar små mängder och tar lång tid på sig eller har svårigheter att tömma blåsan ska utredas vidare med upprepade flödesmätningar och resturinmätningar med ställningstagande till utredning av övre urinvägar.

Varför fråga 12

Barn kissar normalt utan att trycka på blåsan eller krysta. Kisstiden är kopplad till hur stor volym barnet kissar. Barn som krystar, trycker på blåsan, kissar små mängder och tar lång tid på sig eller har svårigheter att tömma blåsan ska utredas vidare med upprepade flödesmätningar och resturinmätningar med ställningstagande till utredning av övre urinvägar.

Varför fråga 14

Svag stråle kan vara tecken på blåstömningsproblem. Mycket avvikande snedställd stråle kan hos pojkar bero på att urinrörsmynningen sitter på avvikande plats.

Varför fråga 16

Det normala är att vi känner ett succesivt ökande behov av att tömma blåsan med full kontroll över när det är lämpligt att gå på toaletten. Trängningar med läckageproblem är den vanligaste formen av blåsdysfunktion hos barn. En blåsa som signalerar ofta innebär att barnet ideligen måste avbryta sina aktiviteter och gå på toaletten under skollektionen. Barnet lär sig att förtränga kissnödighetskänslan för att uppskjuta toalettbesöket i det längsta, vilket innebär risk för plötsligt påkommande stark trängning som inte går att hålla tillbaka. ”Det bara kom” säger barnet, vilket ofta tolkas av omgivningen som om barnet inte känner av sin blåsa. Det kan i sin tur leda till onödig oro för mer allvarlig neurologisk avvikelse.

Varför fråga 18

Det normala är att vi känner ett succesivt ökande behov av att tömma blåsan med full kontroll över när det är lämpligt att gå på toaletten. Trängningar med läckageproblem är den vanligaste formen av blåsdysfunktion hos barn. En blåsa som signalerar ofta innebär att barnet ideligen måste avbryta sina aktiviteter och gå på toaletten under skollektionen. Barnet lär sig att förtränga kissnödighetskänslan för att uppskjuta toalettbesöket i det längsta, vilket innebär risk för plötsligt påkommande stark trängning som inte går att hålla tillbaka. ”Det bara kom” säger barnet, vilket ofta tolkas av omgivningen som om barnet inte känner av sin blåsa. Det kan i sin tur leda till onödig oro för mer allvarlig neurologisk avvikelse.

Varför fråga 20

Det här kan vara ett sätt för barnet att hantera en besvärlig situation. Är förnekelsen/ignoreringen av blåsproblemen stark, kan det vara ett uttryck för en psykosocial störning.

Varför fråga 22

Vanligtvis förekommer läckagen oftare under eftermiddagen. Täta läckage oavsett när under dagen kan signalera att en mer detaljerad utredning krävs.

Varför fråga 24

Det är ovanligt med genuin skrattinkontinens och evidens för lämplig behandling saknas. Skrattinkontinens i samband med överaktiv blåsa är däremot vanligare. Blåsträning behandlar en eventuell överaktiv blåsa men innebär också att blåsan töms regelbundet.  En fylld blåsa utgör en onödig risk vid ett hastigt påkommet skrattanfall. Att lära sig att använda knip (bäckenbottenträning) för att ta till vid skratt är ett sätt att akut hantera situationen.

Kontraktionsdämpade (antikolinergika) med dagligt intag eller endast vid speciella tillfällen kan användas som stöd till övrig behandling.

Varför fråga 26

Både hård och lös avföring kan förekomma vid förstoppning men avföring med normal konsistens utesluter inte förstoppning.

Förstoppning bör alltid åtgärdas först vid samtidig urininkontinens då tarmen kan påverka blåsfunktionen negativt vid förstoppning.

Varför fråga 28

Det är inte ovanligt att någon av föräldrarna haft liknande problem.

Varför fråga 30

Tänk på att Irritation kan vara stjärtfluss alternativt syneki (sammanväxt av blygdläppar).

Varför fråga 32

Fimosis – för trång förhud.