Eftertömningssymtom hos män är främst läckage eller efterdropp som uppstår efter att urintömningen är avslutad. Muskulaturen kan med stigande ålder bli försvagad kring urinröret vilket bidrar till att en liten mängd urin stannar kvar i urinröret, oftast i urinrörets vinkel. Efter urineringen när mannen börjar röra sig rinner denna urin ut i kläderna. Till eftertömningssymtom räknas även känslan av ofullständig tömning.

Mindre känt är att efterdropp även förekommer hos kvinnor.

Referens

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Godartad prostataförstoring med avflödeshinder, en systematisk litteraturöversikt [internet]. Stockholm; 2011. (SBU-rapport 209). Hämtad från: www.sbu.se

Ett begrepp som inbegriper olika symtom såsom sveda, obehag eller smärta i samband med urintömning. 

Referens
Damberg J-E, Peeker R. Urologi. Lund: Studentlitteratur; 2012.

Tömningsteknik
I träning och undervisning av blåstömningsteknik ingår bland annat att ta tid på sig för urintömningen och med avspänd bäckenbottenmuskulatur. Urintömningen fungerar bäst med ”lagom” volym i blåsan.
Kvinnan behöver sitta rätt på toaletten med stöd för låren och fötterna. Mannen kan stå eller sitta så länge urintömningen sker avspänt.

Kateterbehandling
Efter bedömning av patientens blåstömningssvårigheter och då problemet inte kunnat avhjälpa på annat sätt övervägs behandling med urinkateter. 

Referens
Läkemedelsverket. Urinträngningar och trängningsinkontinens – överaktiv blåsa. 2011; (22)2. www.lakemedelsverket.se 

En vanlig orsak till blåstömningssvårigheter hos mannen är förstoring av prostatakörteln, såväl godartad som vid cancer då körteln komprimerar urinröret. Svårigheter att tömma urinblåsan förekommer även hos både kvinnor och män med diabetes, neurologiska sjukdomar eller andra medfödda eller förvärvade skador i urinvägarna. Symtom kan vara: känslan av ofullständig tömning, täta urinträngningar, att urinen kommer i portioner, startsvårigheter, tvingats krysta för att få fram urinen och svag urinstråle. Ofta kan blåstömningssvårigheterna resultera i ofullständig urintömning med residualurin som följd.  
Vid uttalade blåstämningssvårigheter och vid residualurin ska läkare kontaktas för fortsatt utredning och åtgärd som kan vara såväl kirurgi- som läkemedelsbehandling.

Referens
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Godartad prostataförstoring med avflödeshinder, en systematisk litteraturöversikt [internet]. Stockholm; 2011. (SBU-rapport 209). Hämtad från: www.sbu.se

I en normal vätskeomsättning är urinproduktionen cirka 12 – 24 ml/kg kroppsvikt/dygn och sammanlagt vätskeintag 2,5 liter (dryck och mat). En person som väger 70 kilo producerad då cirka 1,7 liter urin under dygnet. Förenklat anges 1-2 liter som normal volym för ett dygns urinproduktion. 

Hormonet vasopressin som hämmar återresorption av primärurin i njurarna ökar sin insöndring under sömn vilket leder till minskad urinproduktion nattetid och möjlighet till ostörd nattsömn. Med stigande ålder minskar skillnaden i vasopressinets insöndring och urinproduktionen jämnas ut under dygnet med ökad produktion nattetid.

4 - 8 åtta urintömningar per dygn är normalt med ett dryckesintag på 1,5 – 2 liter.  En vanlig maximalvolym för tömning är 4-6 deciliter och övriga enstaka volymer 2 – 4 deciliter. En nattlig tömning är vanlig och behöver ställas i relation till mängden vätska som intas under kvällen och om den medför svårighet att somna in igen eller finns riskfaktorer för fall.

Fler än 8 urintömningar/dygn kan bero på stora urinmängder vilket i sin tur kan bero på stort vätskeintag eller sjukdomar som diabetes mellitus och diabetes insipidus. Även vätskedrivande läkemedel påverkar. 

Täta tömningsbehov kan också bero på trängningssyndrom med återkommande plötsligt och tvingande tömningsbehov som är svårt/inte går att behärska. Trängningssyndrom och trängningsinkontinens är som regel kombinerat med en ökad tömningsfrekvens och små enstaka volymer. 

Färre än 4 urintömningar/dygn kan bero på litet vätskeintag men oftast en vanemässig tillvänjning att skjuta upp toalettbesök. Urinblåsans muskulatur riskerar då att tänjas ut med minskad kraft för kontraktion vid urintömning som följd. I sin tur kan det leda till svårighet att tömma blåsan fullständigt och ökad risk för urinvägsinfektion.

Referens
Zetterström H. Vad är bra att veta för att förstå vätskebehandling [internet]. Anestesi. 2015. Hämtad från: http://www.ianestesi.se/index.php?option=com_content&view=article&id=118...

Behandling vid blandinkontinens kan omfatta blåsträning och bäckenbottenträning men även läkemedelsbehandling såsom antikolinergika och duloxetin. Se avsnitt Ansträngnings- och trängningsinkontinens.

Referenser
Hellström AL, Lindehall B. Uroterapi. Lund: Studentlitteratur; 2006.

Abrams P, Cardozo L, Khoury S, Wein A, editors. Incontinence: 5th International Consultation on Incontinence [internet]. Plymouth; 2013. Hämtad från www.icud.info/PDFs/INCONTINENCE%202013.pdf

Blandinkontinens är ett urinläckage som har inslag av såväl ansträngning- som trängningsläckage.

Bäckenbotten utgör bukhålans golv och består av muskler, bindväv och ligament som har till uppgift att stödja organen i underlivet. Den har en viktig fixerande och återfjädrande funktion vid ökat buktryck såsom vid hosta, nysning eller annan fysisk påfrestning. En svag bäckenbotten kan medföra svårigheter att hålla urin. Riskfaktorer för ansträngningsinkontinens är graviditet, förlossning, övervikt, svår hosta, prostataoperation, vissa neurogena rubbningar, ökande ålder m fl.

Referens
Abrams P, Cardozo L, Khoury S, Wein A, editors. Incontinence: 5th International Consultation on Incontinence [internet]. Plymouth; 2013. Hämtad från www.icud.info/PDFs/INCONTINENCE%202013.pdf

Bäckenbottenträning

Träning av bäckenbottenmuskulaturen har visat sig vara en effektiv behandling, där två tredjedelar av de kvinnor som tränat bäckenbotten för ansträngningsinkontinens blivit bra eller förbättrats. Tanken med träningen är att ju starkare och kraftigare bäckenbottenmuskulaturen är desto mer stöd kan den ge vid ökat buktryck vilket bland annat resulterar i ett ökat stängningstryck i urinröret.

Ett program för bäckenbottenträning (kvinna) bör innehålla:

Information om bäckenbottens anatomi och fysiologi
Identifiering av bäckenbotten
Styrketräning genom, submaximala- och maximala kontraktioner samt uthållighetsträning.

Vaginalpalpation rekommenderas för att bedöma så väl bäckenbottenstyrka samt kontraktionen vid träningen. Rätt utförd träning bör visa resultat inom tre månader. Om ingen symtomlindring uppnås bör patienten få bedömning av läkare för ställningstagande till operation. 

Bäckenbottenträning rekommenderas också till män vid ansträngningsrelaterade läckage samt efterdropp visat effekt. Rektalpalpation rekommenderas för att bedöma så väl bäckenbottenstyrka samt kontraktionen vid träningen. Rätt utförd träning bör visa resultat inom tre månader. 

Referens
Hellström AL, Lindehall B. Uroterapi. Lund: Studentlitteratur; 2006.    
Dorey G. Pelvic floor muscle exercises for men. Nursing times. 2012 May; 99(19):46-48.http://www.nursingtimes.net/Journals/2012/11/09/s/c/y/030513Pelvic-floor...

Läkemedelsbehandling

Substansen duloxetin hämmar återupptagningen av Serotonin och noradrenalin i nervsystemet vilket i djurförsök leder till en ökning av tonus i urinröret glatta och tvärstrimmiga muskulatur. Studier har visat minskat antal läckage vid ansträngning även om det vetenskapliga underlaget är begränsat bland äldre. Biverkningarna såsom illamående, muntorrhet, trötthet och förstoppning är dock vanliga. 

Referens
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre, en systematisk litteraturöversikt [internet]. Stockholm; 2013. (SBU-rapport 219). Hämtad från: www.sbu.se

Kirurgisk behandling

Intravaginal slyngplastik, TVT (Tension-free Vaginal Tape) med variationer, är idag den vanligaste kirurgiska behandlingen. Ett nätband av vävnadsvänlig plast läggs som ett hängmatteliknande stöd under urinröret. Cirka 80 procent av kvinnorna upplever fullständig bot och komplikationsfrekvensen är relativt låg. Även bland äldre kvinnor ses minskade läckage och förbättrad livskvalitet med endast något förhöjd komplikationsrisk.  Blåsperforation, övergående blåstömningsproblem och nytillkomna trängningar är de vanligaste komplikationerna. 

Konstgjord slutmuskel kan i svåra fall opereras in vid insufficient uretrasfinkter och då annan behandling inte fungerat. Operationen utförs på särskilda centra i landet.

Referens
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre, en systematisk litteraturöversikt [internet]. Stockholm; 2013. (SBU-rapport 219). Hämtad från: www.sbu.se 

Ansträngningsinkontinens är läckage som uppstår vid ökat buktryck såsom skratt, hosta, nysning eller fysisk aktivitet, lyft, hopp joggning, promenad eller uppresning från sittande eller liggande. Det är en vanlig inkontinens hos kvinnor medan den sällan förekommer bland män. Symtomen är små till större skvättvisa läckage som uppstår utan att det föregås av några trängningar. I vissa fall leder även små kroppsrörelser till rinnande läckage.

Referens
Abrams P, Cardozo L, Khoury S, Wein A, editors. Incontinence: 5th International Consultation on Incontinence [internet]. Plymouth; 2013. Hämtad från www.icud.info/PDFs/INCONTINENCE%202013.pdf
 
Hellström AL, Lindehall B. Uroterapi. Lund: Studentlitteratur; 2006.