Evidensbaserad vård
Nikola kvalitetsprogram för blåsfunktionsstörning är framtaget av en arbetsgrupp inom Nikola. Programmet bygger på de senaste kunskaperna inom inkontinensområdet. Material har hämtats från läroböcker och genom sökning i forskningsdatabaser som PubMed, Medline, Cinahl m.fl. Arbetsgruppen har även samarbetat med bl.a. Vårdhandboken, Socialstyrelsen och experter inom området för att uppnå bästa tänkbara evidens till grund för de olika delarna i kvalitetssäkringsprogrammet för att skapa en evidensbaserad vård till patienter med blåsfunktionsstörning.
Vad är evidens och evidensbaserad vård?
Det engelska ordet för vetenskapliga bevis eller belägg, evidence, har gett namn åt en inriktning som på svenska kallas evidensbaserad vård. På engelska används termerna EBM (evidence-based medicine) och EBHC (evidence-based health care).
Evidensbaserad vård betyder helt enkelt en medveten och systematisk strävan att bygga vården på bästa möjliga vetenskapliga grund (evidens) - något som sedan länge har stöd till exempel i svensk lag. Många som jobbar i vården tycker att detta är en självklarhet.
Varför behövs då ett nytt ord? Ett skäl kan vara att det vetenskapliga inslaget i vården inte alltid är tillräckligt starkt. Det kan behövas nya rutiner för att följa aktuell forskning och hela tiden anpassa sina metoder till den evidens som finns.
I dag utnyttjar vi inte tillräckligt de forskningsresultat som finns. Somliga nya åtgärder börjar tillämpas i vården utan att någonsin ha prövats vetenskapligt. Andra metoder, som är föråldrade men som har blivit rutin, fortsätter att användas. Därför behövs en ständig omprövning - gör insatserna verkligen den nytta som vi tror och hoppas?
Att tillämpa evidensbaserad vård och omvårdnad innebär att bygga sina beslut på bästa tillgängliga vetenskapliga resultat från välgjorda undersökningar - som ett komplement till annan kunskap, och i samråd mellan patient och vårdpersonal.
Viktiga vårdbeslut som rör patienternas hälsa ska bygga på bästa tillgängliga vetenskapliga underlag.