Syftet med blåsträning är att lära sig tolka signalerna till blåsan och att viljemässigt kunna kontrollera blåsan. Det innebär att kunna vara kontinent utan störande trängningar och att dessutom kunna tömma blåsan fullständigt.

Blåsträning innebär att tillsammans med barnet och föräldrarna schemalägga tidsintervallen mellan blåstömningarna (miktionerna) så att det passar in i barnets vardagliga rutiner och att samtidigt registrera antal miktioner, urinvolymer och läckage i barnets naturliga miljö. Det har stor betydelse för behandlingsresultatet att få barnet intresserat och deltagande i planeringen. Träningens syfte är inte att barnet ska lära sig att ”hålla sig” utan att gå och kissa i rätt tid och på rätt sätt. Barnet ska också kunna kissa av ren vilja när det är lämpligt utan att nödvändigtvis känna sig kissnödig. Ett viktigt budskap till barnet är det ska bli ”chef över sin busiga blåsa”.

För att nå ett bra behandlingsresultat är det viktigt att ha en helhetssyn när det gäller blåsans funktion. Barnens vardag utgör grunden. Det individualiserar budskapet och ökar barnets samarbetsvillighet.

Förklara vikten av regelbundna vanor när det gäller mat och sömn och hur dryck och toalettbesök hör ihop.

Förklara kroppens funktioner och berätta hur njurar, blåsa och tarm fungerar. Berätta om sambandet mellan förstoppning och blåsproblem på ett lättillgängligt och åldersanpassat sätt.

Använd gärna bilder eller dockor. En del barn har lättare att förstå bilder än att ta till sig muntlig information vice versa.

Om barnet är förstoppat ska det åtgärdas först.

Förklara och träna på skillnaden mellan avslappning kontra knip i bäckenbotten liksom rätt sittställning på toaletten.

Uppmuntra föräldrarna och gör dem delaktiga då det är en förutsättning att de orkar stötta barnet. Det är även viktigt att förstå barnets speciella behov på förskola och i skola. Inte minst den fysiska toalettmiljön som måste vara trevlig och lättillgänglig.

Positiv förstärkning, belöningar och återkommande uppföljning är avgörande för ett bra resultat.

För att barnets ska kunna ta till sig och förstå behandlingsresultatet ska utvärderingen göras med objektiva mått, till exempel genom att jämföra registreringar av miktioner och läckage före, under och efter behandling. Det underlättar även för behandlaren som behöver kunna bedöma behandlingseffekten och eventuellt korrigera blåsträningsschemat och ta ställning till om kompletterande behandling eller remittering till specialist behövs.

Framgångsfaktorer för blåsträning

1. Kisschema
2. Barnanpassad information
3. Praktisk övning av sittställning, skillnad på knip och avslappning (ex: okokt eller kokt spagetti).
4. Kontroll av barnets möjligheter att genomföra träningen i hem- och skolmiljö.

Tät uppföljning den första tiden med en kombination av telefon, e-mail och fysiska möten.