Inkontinens bör uppdelas i urinläckage som beror på organiska respektive funktionella orsaker, så kallad blåsdysfunktion. De organiska orsakerna kan vara strukturella, anatomiska, förändringar eller neurologiska störningar. Nattinkontinens benämns enures. Barn med monosymtomatisk enures och barn, oftast flickor, med genuin skrattinkontinens har en normal miktion, men som oväntat startar utan viljemässig kontroll.

Förekomsten av daginkontinens och enures i olika åldrar

Nevéus T & Sillén U, Acta Physiologica, 2012

Vad menas med funktionell inkontinens?

Ett neurologiskt friskt barn med inkontinens och påvisad störning i blåsfunktionen anses ha en idiopatisk blåsdysfunktion (idiopatisk innebär en sjukdom vars orsaker ännu är okända) men där orsakerna anses var av funktionell karaktär (t ex felinlärning, sen mognad av de system som styr blåsan etc). De flesta barn med daginkontinens har en överaktiv blåsa så kallad trängningsinkontinens.

Dysfunktionell miktion

Överaktiv blåsa hos barn är ibland kombinerad med dyskoordinerad sfinkter, dvs sfinktern relaxeras inte på ett normalt sätt under miktionen utan motarbetar blåstömningen. Miktionen blir då ofullständig med kvarstående urin (residualurin) i blåsan. Detta kan orsakas av att barnet försöker uppskjuta miktionen så länge som möjligt (t. ex smutsiga skoltoaletter, intensiv lek eller spel etc.) och använder sig av diverse knep för att dämpa signalerna från blåsan (gleskissning med knipmanövrer).

Övertänjd blåsa - gleskissare

När barnet inte upplever att det är kissnödigt och/eller omedvetet har förträngt signalerna från blåsan, finns det risk att utveckla dysfunktionell miktion. Det innebär att sfinktern i urinröret inte öppnas på ett normalt sätt vilket leder till att blåstömningen ofta blir ofullständig. Blåsan blir gradvis mer uttänjd vilket försvagar både upplevelsen av kissnödighet och blåsmuskelns kontraktionsförmåga. Det medför glesare och glesare miktioner med sämre och sämre blåstömning.

Påverkad livskvalitet

Att läcka urin utgör ingen stor hälsorisk vad gäller njurarna även om urinvägsinfektioner är betydligt vanligare bland dessa barn jämfört med barn utan läckageproblem. Den största risken är utanförskap, dåligt självförtroende och dåliga skolresultat, dvs risk för psykosocial ohälsa. När barnen erbjuds effektiv inkontinensbehandling försvinner skillnaderna i livskvalitet (även skolresultat) vid jämförelsen med jämnåriga kamrater.

Referenser

Mattsson S & Nevéus T (red), Sängvätning och annan inkontinens hos barn. Studentlitteratur, Lund 2011

Nevéus T, Sillén U. Lower urinary tract function in childhood; normal development and common functional disturbances. Acta Physiol (Oxf). 2012 Oct 22.

Gladh G, Eldh M, Mattsson S. Quality of life in neurological healthy children with urinary incontinence Acta Paediatr. 2006 95:1648 – 52

Hägglöf B, Andrén O, Bergström E, Marklund L, Wendelius M. Self-esteem before and after treatment in children with nocturnal enuresis and urinary incontinence. Scand J Urol Nephrol Suppl. 1997;183:79-82